Begränsat utbud

När mängden pengar växer snabbare än mängden varor och tjänster tenderar priserna att stiga. Det är inte att saker blir 'dyrare' i sig, det är ofta att varje krona blir mindre värd. Den som sparar i kontanter förlorar då köpkraft i tysthet, år för år.

Problemet är inte att pengar ibland skapas, utan att det inte finns någon gräns. Så länge mängden kan ökas finns alltid en frestelse att lösa kortsiktiga problem genom att späda ut det alla redan äger.

Bitcoins 21 miljoner frigörs enligt ett schema som var känt från start. Nya bitcoin skapas som belöning till dem som säkrar nätverket, och den belöningen halveras ungefär vart fjärde år. I dag är runt 20 miljoner redan utgivna; de allra sista skapas först omkring år 2140.

Det avgörande är att reglerna gäller lika för alla och inte kan ändras av en enskild aktör. Att ändra taket skulle kräva att en överväldigande majoritet av nätverket frivilligt gick med på att göra sina egna bitcoin mindre knappa, något ingen rationellt skulle vilja.

Pengar med ett känt, begränsat utbud belönar tålamod. När du vet att det du sparar inte kan spädas ut blir det lättare att tänka långsiktigt, planera och bygga. Historiskt har samhällen med stabila, hårda pengar haft lättare att spara och investera över generationer.

Ett förutsägbart utbud är också mer rättvist: ingen grupp får tyst fördel av att stå närmast pengakranen. Alla räknar med samma regler.